Concorde importerades till Sverige under sitt liv och kom ursprungligen från Holland. Han var född 1997 och ifall någon stam finns så har i alla fall inte jag någon vetskap om den. Detta holländska halvblod hamnade på en ridskola när han kommit hit, vilket inte alls var något som passade honom i dessa unga år.
Slutligen blev det Nettan Öberg som köpte Concorde, för att så småningom försöka använda honom som tävlingshäst i hoppning. Ingen vet hur hans liv såg ut under tiden i Holland, och under tiden på ridskolan förvandlas han till att bli aggresiv vilket antagligen blev orsaken till att han såldes vidare. Oavsett vad som tidigare hänt så visade det sig att Concorde inte höll för ordentlig träning utan drog på sig skada efter skada, ibland i hagen men emellanåt även av okända orsaker. En dag sade han ifrån att han inte ville hoppa mer, vilket ledde till att han fick vila för att försöka bli helt frisk.
Under en av Concordes igångsättningar började jag som medryttare på honom, av anledningen att den jag tidigare hjälpt till med skulle flytta. Eftersom jag hade intresset och ville fortsätta med hästarna, fick jag ett tips om att Nettan kanske behövde hjälp. Vi hördes och jag fick prova, vilket ledde till att jag tog hand om honom i runt ett år framåt. I början var han inte det minsta förtjust i att jag klev in i boxen, men efter några veckor av pyssel förändrades han och blev på bättre humör.
Under vintern försökte jag och Nettan tillsammans att sätta igång honom. Han verkade bli bättre, men lite senare under våren hade inte Nettan tiden kvar för honom och jag gick över till att sköta om Concorde på heltid. När sommaren började närma sig, fick jag förslaget om köpa Concorde men att till en början ha honom på foder över sommaren. Dock gick han inte igenom besiktningen som vi valde att genomföra utan fick istället åka till Strömsholm för en noggrannare undersökning. Inga fel hittades under röntgen, och de gick inte att konstatera var problemet egentligen satt, så vi fick åka hem igen utan vidare svar.
Oavsett att något foderavtal aldrig skrevs skötte jag om Concorde hela den sommaren, både pysslade och red. I stort sett red jag bara barbacka, både långa skritturer och kortare med snabba galopper över fälten. Han var alltid lika pigg, glad och framåt och visade inga tecken på att ha vidare ont, även om mycket kan ha berott på att han var så kallat "van" vid smärtan. Detta var en härlig sommar, en sommar som gjorde att jag och Concorde verkligen lärde känna varandra.
Dock tog även detta slut, då Nettan slutligen fick besked från veterinären att Concorde hade blivit utdömd. Han skulle få somna in vid stallet den 19 september 2006, och dagen innan tog i en mysig barbackatur under kvällen där vi bland annat mötte en älg. Såklart var det inte roligt att behöva säga hejdå till en kompis men eftersom det var det bästa för honom, med tanke på de problem han hade, var man ändå på något sätt lättad.
Concorde var en otroligt mysig häst som älskade att bli ompysslad, även om han var mer en enmanshäst och inte tyckte om att vem som helst umgicks med honom. Han gnäggade alltid till svar när jag ropade på honom och kom sättande i full galopp i sommarhagen när man gick upp för att hämta in honom, och var senare lika glad över att få komma ut igen. Att få lära känna denna häst gav mig mycket, framför allt eftersom han var den första hästen som jag fick lära mig att ta hand om på egen hand. Jag kommer alltid minnas våra underbara ridturer och de trevliga mysstunderna som inträffade emellanåt med glädje, han var speciell.